Framme i Kenya, Nyeri

Fredagen var lång och efter inskickad studieplan och packade väskor så blev det en mysig middag med mamma och Henke på Vapiano. Efter det fick jag hjälp av dem att räkna, räkna om och dela upp insamlade pengar jag hade växlat till Kenyanska shilling och därefter äran att meddela Hillary som är läraren på Muringato Primary School hur mycket hjälp skolans elever kommer kunna få. Hillary är en fantastiskt fin och ödmjuk lärare. Han svarade väldigt typiskt kenyanskt enligt min erfarenhet på mitt meddelande: ”waao that is great my prayers answered what a great Lord we serve”.

Jag tycker detta både är fint och väldigt annorlunda från mitt eget tänk. Många av de kenyaner jag har mött är väldigt troende och tror att om Gud vill så kommer han hjälpa dem. Hillary som tänker att det var Gud som ville och gjorde så att hans skola kommer kunna få så pass mycket hjälp. Medan jag har tänkt igenom och försökt förmedla hur vi tillsammans kan hjälpa elever på denna skola och är så oerhört tacksam till varandra en av er som bidragit.

Detta tankesätt har jag lagt märke till är vanligt hos många kenyaner och jag tror kan hindra dem från att tänka att ”JAG” kan förändra eller skapa min egen lycka eller förändra mitt liv om jag så vill. Utan att tanken mer är att om Gud vill så kommer en förändring ske. Väldigt svårt att förstå ibland tycker jag, samtidigt som jag fascineras över deras starka tro och på något sätt förstår att detta gör att många vill fortsätta leva och överlever varje dag fast att de lever i hemska förhållanden och knappt har några förutsättningar.

Vissa av deras tankar när det gäller Gud, tro och tacksamhet är ganska roliga också, t.ex. att Winnies (mitt ”Fadderbarn”) mamma är oerhört tacksam att just min mamma födde mig och sedan tackar hon Gud att Winnie och jag har mötts, vilket lett till att hennes familj har fått hjälp. Tankar som inte jag skulle tänka, men är väldigt fina på något sätt då allt positivt som händer i deras liv uppmärksammas med en tacksamhet som jag själv försöker anamma mer i mitt liv och framförallt min vardag. Livet blir så mycket härliga genom att se det positiva och verkligen vara hjärtligt tacksam för det man har och det som händer. Det beundrar jag dem för.

Nu åter till resan.. Väckarklockan ställdes på 03.00 lördag morgon och min fina snälla mamma skjutsade mig till Arlanda. Efter en 2 timmars flygning till Amsterdam där jag mötte upp Carin och Therese så fortsatte vi vår resa till Nairobi med en flygning som var ca. 1 timme försenad och tog 8 timmar totalt. Allt gick väldigt smidigt och när jag inte sov så hann jag med en del PM-skrivande.

Väl igenom tullen med allt bagage så väntade vår skjuts från flygplats till hotell på oss. Framme på hotellet mötte vi äntligen upp Lisette som spenderat dagen i Nairobi med sin dotter som går ett år på svenska skolan i Nairobi. Med 2 timmars tidsskillnad före svensk tid hamnade vi i säng vid 01.

Idag efter frukosten så blev det ett dop i bassängen i lånad bikini (då jag glömde min …) och lite sol innan Julius kom och plockade upp oss.

Varje gång jag åker denna väg från Nairobi till Nyeri blir jag lika fascinerad av detta land och denna värld. Den är så olik från hemma bara på denna sträcka hinner man se otroligt många människor, djur och situationer som skiljer sig så enormt ifrån Sverige

Morgonens bad

 

Car-wash på vägen mellan Nairobi och Nyeri

 

/ Hanna

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Vill du vara med i diskussionen?
Lämna gärna ett ord!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *